Du grubblande jänta

Öppet brev till Anna Toss

Du har de senaste dagarna publicerat ett antal s.k. debattartiklar.

Där tar du dig friheten att jämföra och likställa oss Sverigedemokrater och ett 1,000-tal helt vanliga svenska tanter och farbröder som deltager i en helt laglig tillståndsgiven demonstration på Norrmalms torg i Stockholm med 30-talets tyska nazister och deras illgärningar. På något märkligt sätt försöker du förknippa oss med förintelsen, d.v.s. de värsta brott som begåtts i mänsklighetens historia.

De finns förintelseförnekare, men sedan finns det dom som använder förintelsen för sina egna småaktiga syften. Du hör uppenbarligen till den senare gruppen. Jag tror att de människor som faktiskt upplevde och dog under förintelsen kan ha haft synpunkter på dina jämförelser.

Du borde skämmas.

Du skriver också att vi Sverigedemokrater är besatta av tanken på att vissa kulturer skulle vara bättre än andra.
Ja, det kan det däremot ligga något i. Jag är faktiskt besatt av tanken på att en kultur som tycker det är OK att hugga händer av småtjuvar, som tycker det är OK att stena otrogna kvinnor till döds, som tycker det är OK att halshugga religiösa avfällingar inte är riktigt lika bra som vår svenska kultur. Vad tycker du?

Nu måste jag bara fråga dig. Menar du allvar med din s.k. debattartikel, eller är det någon slags bisarr provokation du utsätter oss för?

Om du faktiskt menar allvar tror jag inte att du är riktigt frisk, och jag tror att jag vet vad du lider av.

Därför vill jag berätta följande sanna historia för dig:

Det var en gång en man som hette Joseph McCarthy och han satt i USAs senat. Han led av en konstig åkomma som yttrade sig i form av fobier och vanföreställningar. Hans problem var att han såg kommunister överallt. Ja verkligen, precis överallt. Åkomman har sedan dess kallats för "McCarthyism".

Även i Sverige tycks vi under senare år ha fått en släng av denna åkomma. Det måste dock vara en lite annorlunda form eftersom de nu drabbade oftast ser nazister, rasister och fascister. Åkomman tycks vara speciellt vanlig inom media och kulturkretsar.

Jag misstänker att du Anna Toss har drabbats.

Sök hjälp, och kom ihåg. Första steget till tillfrisknande är egen sjukdomsinsikt.

Släkten Bonnier har producerat många stora media- och kulturpersonligheter, men du tycks inte höra till dem. Om forna tiders mediagiganter från släkten Bonnier kunde läsa ditt imbecilla tjatter skulle dom förmodligen vända sig i sina gravar.

Uttrycket "Du grubblande jänta" har jag lånat från min vän Therese Larsson som är en av grundarna till folkrörelsen www.folketsdemonstration.se.
Hon är en formidabel kvinna.
Det kan jag tyvärr inte säga om dig, Anna.


Till den media som utan kommentarer, ifrågasättanden eller någon form av analys publicerat Annas hatiska skriverier har jag följande budskap:

Glöm inte vilka händer som föder er. Det är vi, alla era kunder. Ja just det kunder. Det är vi som är beredda att betala för den journalistik ni producerar. Det är vi som ger er hela ert existensberättigande. Den dag vi inte längre är beredda att betala har ni inte heller längre något existensberättigande.

Då, om inte förr kommer Pressdöden för att hämta era lumpna blaskor.

Det kanske är dags att ni börjar respektera era kunder. Ett första steg borde väl ändå vara att ni slutar med att släppa fram rena galenpannor i era spalter.



Uppsala i februari 2016
Stefan Fahlander
En helt vanlig Svensson

Du onda och falska kvinna

Öppet brev till Mona Sahlin

Vik hädan.
Vik hädan du onda och falska kvinna.

Du har tagit dig friheten att kasta dig i strupen på, trakassera, jaga, håna och kränka
- en skolfröken från Söderköping.
- de 1000-tal människor som stod vid hennes sida under Folkets Demonstration i Stockholm för några veckor sedan.
- de förmodligen miljontals svenskar som stödjer iden om och budskapet från Folkets demonstration.

Som den förste och främste av "Hatets och illviljans kolportörer" har du angripit dessa människors självklara demokratiska rätt att ha och visa en politisk åsikt. Människor som till absolut övervägande delen består av helt vanliga svenskar. Gamla och unga, män och kvinnor, vita och svarta, med sina rötter i Bollnäs, Barcelona eller Bagdad. Män och kvinnor som med sina händer, sitt arbete, sitt svett och sitt blod har byggt vårt land. Och dom tar du dig friheten att spotta på.

Från din offentliga position som den s.k. Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har du tagit dig friheten att sprida ditt gift.

Du har anklagat dessa människor för allt möjligt. Du har anklagat dem för att vara nazister, rasister, fascister, främlingsfientliga och jag vet inte allt. Du har anklagat dem för att vara aggressiva våldsverkare som jagat folk med träpåkar runt centrala Stockholm. Mig veterligen var du inte ens närvarande. Hur kan du då överhuvudtaget anklaga någon för någonting?

En kvinna som faktiskt var med på plats har istället sagt. Jag citerar:
"Jag är vän här på facebook med flera av dess talare. En del av dem har jag haft kontakt med under flera års tid. Jag har lyssnat på vad de haft att säga, och jag har bara hört sakliga och vettiga argument från deras håll. Inga konstigheter alls. Helt normala vettiga synpunkter från människor som jag har fullt förtroende för. Jag är ändå rätt kräsen när det gäller vänskap och förtroendefulla relationer, men de människor som jag känner av de som talade i Folkets Demonstration håller måttet. De är kunniga, engagerade, vet vad de talar om, har integritet, hjärta och civilkurage."

Jag var inte heller närvarande vid Folkets demonstration, men jag följde nyheterna såväl före som efter som under demonstrationen. Jag kunde snabbt konstatera att nyheterna om vad som hänt fanns i två helt olika versioner. Det var som om de handlade om två helt olika händelser.

Jag lade därefter ner timmar och dagar på att läsa reportage, insändare och inlägg på sociala media. Jag tittade på bilder, filmer och inspelningar. Jag intervjuade och pratade med människor som hade varit med. Till slut kunde jag inte göra annat än att konstatera:

Den verklighetsbeskrivning som traditionell media som t.ex. SVT, Aftonbladet, Dagens Nyheter m.fl. gjorde var i allt väsentligt totalt falsk. Uppenbarligen härstammade den från något slags parallellt universum.

Den verklighetsbeskrivning som fanns i s.k. alternativ media var i allt väsentligt helt korrekt.

Det handlade alltså om en i alla avseenden fredlig, seriös demonstration där helt vanliga människor deltog under fredliga och ordnade former. Att påstå något annat är ren lögn.

Den här totalt förljugna nyhetsrapporteringen fick mig att bli rasande. Det fick mig att bli så rasande att jag bestämde mig för att jag, trots att jag nyligen är 60 år fyllda, inte längre kan stå och titta på. Jag måste ge mig in i debatten och försöka lämna mitt bidrag till att sunt förnuft återställes.

Jag uppmanar nu också alla Sverigevänner att:
- Gå in på www.folketsdemonstration.se och lära er mera om vad denna fantastiska folkrörelse handlar om.
- Med gemensamma krafter bygga det nya folkhemmet. Det gamla har nämligen gått sönder.

Slutligen Mona,

Mig veterligen har du aldrig uppfyllt förtroendet för något offentligt uppdrag du tilldelats.
Mig veterligen har du svikit varje förtroende du fått. Från Toblerone till terrorister.
Mig veterligen har du i hela ditt liv varit en politisk broiler utan minsta insikt i eller förståelse för vanliga människors livssituation.

Jag uppmanar dig nu att be om ursäkt. Be alla de människor du förolämpat och spottat på om ursäkt.
Be dem om ursäkt från djupet av ditt hjärta och på dina bara knän.

Jag hoppas att du har modet, kraften och förståndet att göra det. Det kanske också kan vara ett första steg i processen att vinna svenska folkets förtroende för din nuvarande roll.

Om du inte klarar av att be om ursäkt har jag bara mitt djupaste förakt att erbjuda dig, och dessutom följande budskap:
Lämna vårt land. Lämna vårt land och kom aldrig tillbaka.
Du har för all framtid förverkat rätten att kalla Sverige för ditt land.

Uppsala i februari 2016
Stefan Fahlander
En helt vanlig Svensson

Dags att be om ursäkt

Öppet brev till svensk media.

Har ni deltagit i drevet på vår skolfröken från Söderköping?

Då är det dags att be om ursäkt.
Då är det dags att be om ursäkt från djupet av era hjärtan och på era bara knän.

Jag hoppas och tror att ni har modet och förståndet att göra det.
Jag ser fram emot att läsa era ursäkter i era spalter och på era webbsidor.

Kanske kan detta då också bli ett första litet steg i processen att återupprätta förtroendet för svensk media.

Till er som inte har modet och förståndet att nu be om ursäkt har jag ett enda budskap och det är.

Ni borde skämmas.
Måtte Pressdöden komma och ta er lumpna blaska.

Till våra vänner i den Sverigevänliga rörelsen riktar jag dessutom följande uppmaning:
Tag kopia på detta brev och skicka det till alla era mediakontakter. Till er lokaltidning, till er rikstidning, till er nyhetsredaktion, till era övriga mediakontakter. Skicka det till alla som ni vet eller tror har deltagit i drevet på "vår skolfröken från Söderköping". Skicka det även till alla era kontakter bland medias svans av fega medlöpare.

Låt oss gemensamt dränka svensk media i våra krav på ursäkt.
 
Låt oss skapa en folkstorm med kraften av en rasande tsunami.

Uppsala i februari 2016
Stefan Fahlander
En helt vanlig Svensson

PS:
Om ni mot förmodan inte begriper vad jag åsyftar med "vår skolfröken från Söderköping" kan ni läsa mera på
http://aldrigmermoderat.blogg.se/2016/february/ni-fega-uslingar.html